Sällskapet "KORV"- Korvakademiens Oförtrutet Runda Vänner



KORVVÄNNER!
Vi är ett antal Korvälskare som vill stötta Korvakademien och dess verksamhet.
Många Korvälskare har önskat att få ingå i Korvakademien som enligt stadgarna har tolv ledamöter med god kunskap om och levande intresse för en högstående Korvkultur.

Då detta inte är möjligt för alla Korvälskare tycker jag att vi startar en vänförening till Korvakademien. Magdalena Ribbing var initiativtagare till K.O.R.V Korvens Oförtrutet Runda Vänner, som hade som syfte att att minst två gånger per år arrangera Korvkalas. Dessa Korvkalas var mycket uppskattade och välbesökta.

Nu har vi beslutat att starta K.O.R.V. på nytt.

Sällskapets syfte är att med alla till buds stående, ehuru dock lagliga, medel vårda bevara och utveckla Korvtraditionen såväl vad gäller tillverkning som regelbundet intagande.

- att verka för att Korv officiellt proklameras, och accepteras, som svensk nationalrätt.

- att särskilt uppmärksamma Korvtillverkare, Korvdistributörer och inte minst kroghållare, som har den goda smaken att med viss regelbundenhet behaga upptaga Korv, jämte lämpliga tillbehör, i sina menyer. Med självklarhet under rubriken ”Dagens rätt”, men med fördel även under avdelning ”Gastronomiska höjdare” e dyl. i ”a la carte-menyn.

- att årligen fira Alla Korvars Dag den 12 mars samt verkar för att det blir så kallad ”röd dag” i almanackan. I varje fall allmän flaggdag.

- att verka för att Korv alltid stavas med stor bokstav.

Medlemskap kan vinnas av alla och en var som räknar Korv som en gastronomisk delikatess och därmed vill verka för föreningens syfte, samt erlägger den fastställda årliga medlemsavgiften, vilken i dessa stadgar fastställs till ett, vilket avgör styrelsen.

Till hedersmedlem kan, av årsmötet, utses person som genom handel och vandel gjort ( eller förväntas göra ) utomordentliga och extraordinära insatser, vilka påvisbart gagnar sällskapets syften.

Om du är intresserad att bli medlem så  lämna dina uppgifter nedan, så återkommer jag till dig och berättar mer om Sällskapet K.O.R.V
Initiativtagare Sören Lundström

Tidigare Korvkalas

K.O.R.V Spetsen 20 september 2010

 

Årets kock heter Gustav Trägårdh. Klok karl, jag har intervjuat honom till Gastronomiska Akademiens årsbok, och förresten har jag gått på matlagningskurs hos honom också, på restaurangakademien.
Han, Gustav Trägårdh, anser att korvintresset är på stark uppgång i Sverige.
Det är ju ingen nyhet för oss, men för sådana som inte är lika framsynta och lika långt före sin tid som vi kan det vara förvånande. En del skulle kalla det synskhet, den egenskap som Korvakademiens oförtrutet runda vänner, alltså vi, besitter. Är man synsk vet man sådant som inte andra vet. Ännu. Och synsk passar perfekt som korvegenskap, det är något hemligt med korvar, något obegripligt underbart och ofattbart, med ingredienser som vi inte kan definiera exakt men som smälter samman innanför ett tunt skal.
Det påminner på ett sätt om jordens tillblivelse, något händer och ingen förstår riktigt vad, men det blir något helt nytt av det, antingen det är Big Bang eller en explosion i en gryta av mindre format eller något som får hålla på och moja ihop sig innanför ett korvskinn.

Nu är det ju helt naturligt att korvintresset stiger. Alla kulturer har sin korv, kan man säga, olika till utseende och smak men tanken är densamma: fös ihop något gott med något annat gott och stoppa in det i något tredje, och koka eller stek till något ytterligare ännu mer delikat. Det är så Roland Persson och Magnus Persson gör. Och andra mästerkorvkockar, Örjan Klein och Leif Mannerström och dom andra. Och så Gustav Trägårdh då. Han älskar koriander och ingefära och vitlök, och plockar ostron själv längs Hallandskusten.
Sådant kan man också göra korv av. Fast kanske inte det är den vi får idag.

I New York finns en krog med enbart korvrätter. Dit strävar vi också, med början i den korvkiosk som vi nu sparar pengar till och tänker öppna ungefär mitt på Stureplan, och dit har alla som är medlemmar i Korvakademiens Oförtrutet Runda Vänner företräde i kön.
Håll ut! Den kommer, vår egen korvkiosk, med korvar som vi inte trodde fanns och alla kända varianter dessutom.

Vetenskapen påstår att 70 procent av dom som gillar korv är män. Det är bara påhitt. I Göteborg har en tjej som heter Mary Talcoth startat ett korvställe som heter Gourmetkorv och på knappt tre år har det blivit riktigt välkänt, även av kvinnor.
Och så har vi ju en stark invandring från Polen till Sverige, och därmed följer polska fläskkorvar, 90 procents kötthalt ska det vara i äkta sådana. Detsamma gäller ungerska korvar.
Merguez är den lilla starka röda korven som finns i Medelhavsområdet; den kommer egentligen från arabiskans mirkaz som betyder just korv, och den är gjord av lammkött eller kanske fårkött eller för den delen nötkött men det spelar mindre roll för det är kryddorna som smakar mest, vitlök och spiskummin.
Smala korvar stoppas i fårfjälster, tjocka korvar i grisfjälster.
En del pratar om vegetariska korvar. Det gör inte jag. Men ni vet ju att korv betyder böjd stump, på gammalsvenska. Wurst heter den på tyska och sausage på engelska, som vanligt sedan Wilhelm Erövrarens tid, alltså 1066, inlånat och omordnat från franska, där korv heter saucisse som kommer från latinets salsus som är saltad.

Jamen falukorven då? Den uppstod på 1500-talet i gruvorna i Falun med omnejd när oxhud behövdes till dom remmar som skulle dra maskinverken, och hade man väl slaktat och flått en oxe och sålt det mesta av köttet till rikt folk så fanns ju småbitar och sådant kvar, och det hackades och saltades och röktes och fick heta falukorv. Nytt uppsving fick falukorven i slutet på 1800-talet av en klipsk slaktare, Anders Olsson. Namnet varumärkesskyddat. 40 procent kött, enbart potatismjöl som bindemedel, enligt lagen!
Ja, detta var dagens korvkunskap. Nästa möte kommer nya rön!

Magdalena Ribbing